Äntligen är det bekräftat! Mamma är inte tokig eller röker på.. Susanne och jag var riktigt oroliga då mamma ALLTID såg älgar vart hon än var. Medans Susanne och jag letade som tokar i flera år nu efter någora inte sett en enda. Så vi trodde att mamma antagligen inte visste vad en älg var (hon kanske trodde att en cykel var älg) eller så rökte hon på och hallucinerade (stavning?) alla älgar.

Men så igår, när vi var på väg hem från Köpingsvik efter en trevlig grillkväll åkte vi egenom skogen just bara för att jag skulle få bevis på att det fanns älgar och de inte var utrotinigshotade. Då såg vi en liten älg, som antagligen precis (iallafall ganska nyligen) blivit utstött av sin mamma och visste inte riktigt om vi var farliga eller inte.

    Mamma kör och är så glad, pappa känner sig självsäker i passargerarsätet.
    
Plötsligt ser pappa en älg, och det ropar han så högt att vi trodde älgen skulle fly från åkern. Men han stod där så fint.
    
Han var inte så nära som på bilden, men han stod kanske bara 20-30 meter bort och vi fick se honom i 5-10min innan vi åkte iväg. Mamma blev sentemintal och tyckte bara synd om älgen, pappa började göra sina lock-ljud och jag var bara helt fasinerad! Hunarna där bak satt och morrade lite tyst innan vi fick tyst på dem. Det var AWSEOME!

Ursh, jag saknar Henrik jätte mycket nu. Önskar jag var med honom nu!

Idag är det föresten Sveriges Nationaldag (hurra eller vad?) och det har mamma och jag firat genom att öppna en box med rosevin och ätit granatäpple. MUMMA!